SPRÅK: Månaden nyord – funktionsrätt!


Efter nyorden funkis och funkofobi är ett helt nytt funktionsord i fokus. Funktionsrätt är nämligen månadens nyord. Och som det låter, handlar ordet om rätten till självbestämmande och full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Det är organisationen Handikappförbunden som ligger bakom månadens nyord, med syftet att synliggöra individers rättigheter i olika samhällssituationer.

“Begreppet funktionsrätt ska komplettera begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder, så som de definieras av Socialstyrelsen: ’nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga’ respektive ’begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen’. Enligt Handikappförbunden ska begreppet funktionsrätt tillföra en ny dimension i begreppsfloran genom att flytta fokus från hinder, tillgänglighet och särskilda lösningar till principen om mänskliga rättigheter och ett samhälle utformat för alla oavsett funktionsförmåga, skriver Institutet för Språk och folkminnen om nyordet.

 

SPRÅK: Hur många är ett par stycken?


Ett par stycken är ett begrepp som används i ur och skur, men hur många är egentligen ett par stycken? Och vad är det för skillnad på ramla och trilla? Detta och andra intressanta språkämnen är på tapeten i P1:s intressanta språkprogram Språket med språkvetare Henrik Rosenqvist och programledare Emmy Rasper i studion. Lyssna på avsnittet (och tidigare avsnitt) här!

 

SPRÅK: Månadens nyord – vänhippa & hippsexa!

3c1967f6b74da382_cover
Månadens två nyord handlar om bröllop. 2016 är bröllop inte längre lika könsuppdelade och därför behövs nya ord för möhippa och svensexa. Numera planeras det istället för en vänhippa, henhippa, vänsexa och unisexa, som samtliga är modernare ord för mindre könsuppdelade fester.

“Kanske är paret samkönat, kanske är brudens närmaste vän en man – eller så ser man bara inga skäl att utesluta kvinnor från svensexan och tvärtom”, skriver Institutet för språk och folkminnen om månadens nyord och förtydligar:

“Det kan vara på sin plats att påpeka att ingenting i själva orden svensexa och möhippa automatiskt innebär att dessa tillställningar skulle vara könssepararerade. Det handlar ju om att vännerna samlas och firar en sven respektive mö, det vill säga en (fortfarande) ogift man eller kvinna. Däremot ingår det nog i mångas föreställningar om dessa fester att de är just enkönade. Därför kan det vara praktiskt med ett nytt ord om man vill hålla en fest av ett annat slag, öppet för båda könen och kanske med färre inslag av de aktiviteter som många förknippar med just svensexor och möhippor”.

Läs mer om de aktuell – samt tidigare – nyord här!

Bild: Popsuga

SPRÅK: Hur säger man egentligen “de”, “dem” och “dom”?

d19cb284-2f83-4823-b291-e52f9d87e4b3
Användandet av de, dem och dom är på tapeten efter att gymnasieläraren Henrik Birkebo skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det är dags att slopa de och dem från svenskan helt. Birkebo menar att det inte längre finns någon mening med att “upprätthålla skillnaden” mellan ”de” och ”dem” och att orden är onödiga, speciellt i det talade språket.

“Talspråket har sina normer, medan skriftspråket har sina. Att då ta strid för införandet av en reform i vårt språks grammatik, som jag tänker göra i ­denna text, ligger inte nära till. Fast det händer att vi befinner oss vid en brytpunkt i historien då det blir läge att tänka om och tänka nytt. Det är dit jag vill mena att vi har kommit nu”, menar Birkebo.

Ett av Sveriges populäraste radioprogram, Karlavagnen, tog tag i saken och frågade lyssnarna huruvida det är dags att skippa skriftspråket och börja skriva som vi pratar istället. Lyssna på det intressanta programmet här!

Bild: SR.se / Karlavagnen

SPRÅK: Svenskarna beställer otrevligare?

buzz
Har svenskarna blivit otrevligare i kaffekön? Detta frågar sig språkprogrammet Språket i P1 som har noterar att uttrycket “jag ska ha” en kaffe vinner mark mot artigare beställningsfraser såsom “kan jag be att få” en kaffe. Språkvetaren Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer i veckans program.

Bland andra språkämnen som avhandlas finns bland andra skillnaden i betydelsen mellan orden “fysisk” och “fysikalisk” och programmet bjuder även på en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet “chatta”.

Lyssna på Språket i P1  här!

Bild: Coffee Kinesology

SPRÅK: Månadens nyord – digitalpaus!


Månadens svenska nyord är ett begrepp som vi alla kan behöva i dessa Pokemon GO och Facebook-tider. Ordet digitalpaus betyder nämligen (precis som det låter) en paus från mobilen och Instagram-feeden för att vila hjärnan. Institutet för Språk och folkminnen menar att den digitala världen kan ha blivit en lite för viktig del av våra liv och att det kan vara bra att logga ut helt då och då:

“Många av oss är mer eller mindre beroende av mobilen och datorn, ständigt uppkopplade så att vi när som helst kan läsa inkommande meddelanden via mejl, sms, Twitter, Snapchat och Facebook. För många leder detta till koncentrations- och sömnsvårigheter, vissa blir sjukligt beroende och drabbas kanske av utbrändhet. Ett särskilt stort problem är det för barn och unga att hinna med skolarbetet när mobilens meddelanden ständigt pockar på uppmärksamhet”, skriver Institutet för Språk och folkminnen om månadens nyord, och påminner därefter om ett annat nyord: “extremsurfaren”!

“Vi har de senaste åren sett spår av detta fenomen i nyordsflödet: alltfler blir extremsurfare, barn som tittar för mycket på mobilskärmen drabbas av ögonkramp, föräldrar försöker begränsa barns skärmtid men ändå blir vissa barn så beroende att de skolkar och blir spelande hemmasittare (kallas även hikikomori). Mot bakgrund av problemen talar alltfler om nödvändigheten av att ibland koppla bort mobilen eller datorn, och många har infört det som en rutin i vardagen: att inte ägna sig åt skärmläsning efter kl. 21, att vara helt nedkopplad under helgen, att bara läsa mejl vissa bestämda tider osv. Men vad ska denna avhållsamhet kallas? Det florerar många olika uttryck men de kanske vanligaste är digital paus och digital fasta”.

Bild: Mentalhealthy

SPRÅK: Månadens nyord “vuxenmålarbok”

hoho
Målarboken brukar förknippas med barn, men målarböcker för vuxna blir allt populärare och därför är det väl helt på sin plats att månadens nyord är vuxenmålarbok! Målarböckerna kan användas traditionsenligt för att bättra på målartekniken, men vuxenmålarboken nämns allt oftare i samband med mindfulnessrörelsen:
“En hel del av böckerna presenteras också som så kallad mindfulness, det vill säga med syfte att skapa inre lugn och koncentration hos den som målar. Inte minst i de böckerna är det ofta mönster som ska fyllas i snarare än föreställande bilder. Papper och bokbindning är i förhållande till barnmålarböcker ofta av lite högre kvalitet”, skriver Institutet för språk och folkminnen om månadens nyord.

Trots att vuxenmålarböcker har funnits i bokhandeln ett tag, är ordet spillrans nytt.
“Marknaden för målarböcker för vuxna har exploderat de senaste två åren. Därför har det har behövts ett nytt ord som preciserar denna nya målgrupp. Just vuxenmålarbok är kanske det mest spridda ordet. Det kan kallas för retronym, det vill säga ett ord som skapats för att skilja det från ett äldre ord som fått utvidgad betydelse”.

Läs mer om språk och nyord på  Institutet för språk och folkminnen, här!

Bild: Kreativitet och mindfulness – 100 bilder från vattenriket att färglägga själv
www.bonnierfakta.se

SPRÅK: Sveriges 20 mest talade språk!

sprpk
Att åtta miljoner människor i Sverige talar svenska är väl knappast en överraskning, men visste du att finskan är Sveriges näst mest talade språk och att arabiskan knappar in på finskan? Runt 200 000 personer i Sverige talar finska idag och arabiska är Sveriges andra största språk, med cirka 155 000 talare.

Persiska, polska och somaliska är andra språk som knappar in på finskan, enligt en artikel som publicerades i Språktidningen idag.

“Förklaringen är inte bara invandringen från arabisktalande länder. Bland personer som har finska som modersmål är medelåldern hög och fruktsamheten låg. Från vissa arabisktalande länder är situationen den motsatta” menar lingvisten Mikael Parkvall,  som har kartlagd Sveriges språk i boken “Sveriges språk – vem talar vad och var?”

I boken listar Mikael Parkvall alla språk som i Sverige bedöms ha minst 500 modersmålstalare. Bland de tjugo ledande språken finns bland andra spanska (7. plats med 75 000 talare) engelska (11. plats med 54 000 talare) och kantonesiska (20. plats med 20 000 talare).

Läs hela artikeln, samt andra spännande språkrelaterade nyheter här!

Bild: norden org

SPRÅK: Feshligt och bränngott i Språket i P1!

språket
Du kanske har hört att någon som är mallig eller lite överspänd beskrivs som dryg? Men vet du hur användningen av ordet “dryg” skiljer sig åt beroende på var i Sverige man befinner sig? Och har du funderar du kring varifrån ordet “feshlig” (som betyder ungefär finkänslig, mesig och löjlig) kommer från?

Detta, och mycket mer kan du få svar på i ett av våra favoritprogram, Språket i P1!

Andra spörsmål som avhandlas i programmet är ursprunget till uttrycket “bränngott” samt skillnaden mellan fjärd, bukt och vik. Och varifrån kommer egentligen ordet person? I studion finns språkvetare Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper.

SPRÅK: Månadens nyord “Besökshund”

dog
Du kanske har hört att folk på äldreboenden och vårdhem numera kan få besök av hundar? Därför är det väl helt passande att månadens nyord är besökshund! Den utbildade besökshunden ger stöd, motivation och sällskap till exempelvis demenssjuka eller personer med hjärnskada.

Och numera jobbar hundar inte bara inom vården utan också i skolans värld.
“Skolhundar, som också kallas läshundar eller fadderhundar, kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter eller barn som behöver träna på att utveckla sin kommunikativa eller empatiska förmåga”, skriver Institutet för Språk och folkminnen på sin hemsida.

Hunden har även andra arbetsuppgifter:
“Lushund (sniffar rätt på vägglöss), diabeteshund (känner av onormalt blodsocker), arkeologihund (sniffar rätt på arkeologiska fynd) och cancerhund (hund som tumörmarkerar malignt melanom, prostatacancer etc.). Visst finns det andra djur vi tar hjälp av, som minråttor (råttor som hjälper till att röja landminor), tryffelsvin (grisar som sniffar upp tryffel) och ledarhästar (hästar som är ”ledarhund” för blinda) – men inget djur kommer i närheten av hundens brokiga arbetsområden”.

Läs mer om besökshunden och om andra nyord, här!